Förlossning
Ja tänkte försöka få ihop några rader om våran förlossning medan man har minnet färskt :).
Jag hade haft hemska förvärkar i tre dagar och gick hemma och pysslade klart allt tills hon skulle komma.
Övertygad om att det var mycket längre tid kvar än vad det visade sig bli.
3/3 ägnade jag mig åt att städa och baka senare på kvällen fick jag ondare än vanligt.
Vi gjorde allt vi brukar och gick för att lägga oss.
C somnade rätt fort medans jag kämpade med att koncentrera mig på tvn.
Hade ont och ville sitta så runt 1 på natten satte jag mig vid datorn.
Gick in och klockade mina förvärkar som jag trodde jag hade.
Men insåg efter ett tag att det nog var värkarbete och att något var på G.
Men hoppades inte på för mycket det var ju endå bara 4/3 och jag var beräknad den 7de.
Hade värkar med 6min mellanrum.
Åt en macka som kom upp rätt snabbt igen
Började tänka smått på vad som skulle hända.
Satt en bra stund vid datorn och andades igenom värkarna precis som vi fick lära oss på föräldrargruppen.
Då kände man sig löjlig när man satt där och andades med en massa annnat folk.
Endå så tränade jag på det hemma lite då och då.
Och det visade sig vara det bästa jag kunde ha gjort! .
Lät C sova så länge som möjligt.
Medans jag sprang på toa och total tömde allt i alla vägar haha.
Låg i sängen och andades igenom smärtan.
Runt fyra på natten vaknade C när jag flåsade han i nacken ;)
han såg på mig och frågade om jag hade ont.
Jag sa att fortsätter det såhär så har vi snart en bäbis.
Han hjälpte mig att klocka värkar som kom med ca 5min mellanrum.
Pratade med mamma i telefon så hon var förberedd på att åka in.
C gick upp och kokade gröt till mig när han kom med den så kände jag hurdet blev blött.
Sa att vattnet gått.
Reste på mig och kände att det rann efter benen.
C ringde förlossningen och dom sa att vi kunde stanna hemma eller komma in det var vilket som.
Jag valde att vara kvar hemma ett tag till.
Så C åt lite mat och jag andades.
Runt 6 på morgonen kräktes jag och sa sedan att nu ville jag åka in.
Värkarna kom var 4de min ca.
C ringde förlossning och mamma.
Sen gick han ut med hundarna och jag andades i soffan med en handuk som skydd för vattnet.
Tog väskan och checkade att alt var med.
C sprang ner med hundarna i bilen och kom upp för att hjälpa mig och ta väskan.
Gick ner till bilen och åkte in mot stan.
Kom till förlossning prick 07:00 4/3-10 .
En barnmorska kom ville ha ett kiss prov och jag Fick sätta sån där ctg kurva eller vad det heter.
Hon kom tillbaka efter ca 20min och sa att allt såg fint ut hon såg att jag hade långa fina värkar.
Och kollade om jag hade öppnat mig något.
Vilket jag hade hela 5cm och jag hade gjort ett bra jobb hemma.
Vi fick komma till ett förlossningsrum och hon frågade om jag ville ha någon smärtlindring.
Jag ville ha epidural och hon ringde efter narkosläkaren.
Det kom något fån efter ett tag som INTE visste vad han höll på med.
Han var så skakig på handen att min rygg skakade.
Han kunde inte veckla ut ett papper som skulle vara skydd på ryggen.
När han äntligen fick in nålen visade det sig att han inte kom rätt.
Jag sket i vilket för nu var värkarna inte snälla men jag gick in mig själv och andades.
Räckte med att titta på C så blev jag helt lugn.
Han stöttade mig medans fånet stack i ryggen återigen för att misslyckas.
Ringde på någon som skulle hjälpa han.
Fick värkar så tätt inpå att jag inte han slappna av imellan.
Dom diskuterade att det nog var för sent att sätta epidural och blev erbjuden spinal.
Sen kikade dom hur öppen jag var och det var 9cm
frågade om det tröck på något.
blev erbjuden lustgasen jag tidigare nekat.
Men nej jag vill INTE ha någon lustgas det hade jag bestämt för länge sen.
man kunde ju må illa och det hade jag gjort tillräckligt tyckte jag.
Det tröck på som fan och jag sa att jag måste trycka!
Hörde någon säga att jag nog inte skulle hinna med nån bedövning.
mitt svar blev nehe helt i tanken på att trycka.
sista värken innan jag fick krysta var helt sjukt obehaglig och jag vred mig i smärta.
Fånet som skulle sätta bedövningen men misslyckades tackade för sig och pös iväg haha.
Jag fick krysta och fan vad skönt det var!!
Samtidigt som det var skönt sa jag att dom skulle ta bort det.
Krystade tre gånger på första värken
fick syrgas då bebis puls gick lågt ner.
krystade två gånger på andra värken och hörde då sugklockan diskuteras.
För att skynda på det vilket jag tyckte lät bra.
Hela tiden hörde jag min älskades röst i örat att du klarar det här du är stark.
Han sa att jag skulle ta i när jag krystade och påminde om huvudet i bröstet.
Övertygades av hans ord att jag skulle minsan klara detta.
Det kom en värk och jag tog i så jag trodde jag skulle sprängas ärligt talat
samtidigt som jag kände hur det brast där nere.
andades en gång och tog i igen krystade allt vad jag hade.
Sen på sista krystningen kom hon!
klockan var då 09:23
Sugklockan behövdes inte.
Jag frågade om jag sprack eftersom jag känt det.
Då erkände barnmorskan att det var hon som tagigt saxen och gjort ett klipp.
För att skynda på det hela.
Och på mitt bröst låg det underbaraste jag någonsin sett lyckan var fullbordad och vår familj hade skapats.
Utan den stolta pappan hade jag aldrig klarat det.
Helt sjukt ögonblick som inte går att jämföra!
Hon var alldeles varm ...
När C fick hålla henne såg det ut som han aldrig hade gjort annat i hela sitt liv och han var så duktig.
Vi blev kvar länge på förlossningen ända till 3 p åeftermiddagen.
då jag blödde kraftigt efter den snabba förlossningen.
Blev yr och anfådd när jag reste mig och dom ville se så blödningen avtog.
när vi kom till BB var vi höga på lycka .
C var så duktig och gick själv med henne till personalen och bad om hjälp för att byta blöja.
Han hjälpte mig med ammningen och ja han gjorde allt och mer därtill.
Världens bästa pappa :) .
På ca två timmar kom hon ut utan bedövning eller smärlindring endast andning.
Ingen sugklocka eller nå.
Allt gick perfekt !
Orkar inte skriva mer nu .. Måste nog lägga min nån timme och vila...
Jag hade haft hemska förvärkar i tre dagar och gick hemma och pysslade klart allt tills hon skulle komma.
Övertygad om att det var mycket längre tid kvar än vad det visade sig bli.
3/3 ägnade jag mig åt att städa och baka senare på kvällen fick jag ondare än vanligt.
Vi gjorde allt vi brukar och gick för att lägga oss.
C somnade rätt fort medans jag kämpade med att koncentrera mig på tvn.
Hade ont och ville sitta så runt 1 på natten satte jag mig vid datorn.
Gick in och klockade mina förvärkar som jag trodde jag hade.
Men insåg efter ett tag att det nog var värkarbete och att något var på G.
Men hoppades inte på för mycket det var ju endå bara 4/3 och jag var beräknad den 7de.
Hade värkar med 6min mellanrum.
Åt en macka som kom upp rätt snabbt igen
Började tänka smått på vad som skulle hända.
Satt en bra stund vid datorn och andades igenom värkarna precis som vi fick lära oss på föräldrargruppen.
Då kände man sig löjlig när man satt där och andades med en massa annnat folk.
Endå så tränade jag på det hemma lite då och då.
Och det visade sig vara det bästa jag kunde ha gjort! .
Lät C sova så länge som möjligt.
Medans jag sprang på toa och total tömde allt i alla vägar haha.
Låg i sängen och andades igenom smärtan.
Runt fyra på natten vaknade C när jag flåsade han i nacken ;)
han såg på mig och frågade om jag hade ont.
Jag sa att fortsätter det såhär så har vi snart en bäbis.
Han hjälpte mig att klocka värkar som kom med ca 5min mellanrum.
Pratade med mamma i telefon så hon var förberedd på att åka in.
C gick upp och kokade gröt till mig när han kom med den så kände jag hurdet blev blött.
Sa att vattnet gått.
Reste på mig och kände att det rann efter benen.
C ringde förlossningen och dom sa att vi kunde stanna hemma eller komma in det var vilket som.
Jag valde att vara kvar hemma ett tag till.
Så C åt lite mat och jag andades.
Runt 6 på morgonen kräktes jag och sa sedan att nu ville jag åka in.
Värkarna kom var 4de min ca.
C ringde förlossning och mamma.
Sen gick han ut med hundarna och jag andades i soffan med en handuk som skydd för vattnet.
Tog väskan och checkade att alt var med.
C sprang ner med hundarna i bilen och kom upp för att hjälpa mig och ta väskan.
Gick ner till bilen och åkte in mot stan.
Kom till förlossning prick 07:00 4/3-10 .
En barnmorska kom ville ha ett kiss prov och jag Fick sätta sån där ctg kurva eller vad det heter.
Hon kom tillbaka efter ca 20min och sa att allt såg fint ut hon såg att jag hade långa fina värkar.
Och kollade om jag hade öppnat mig något.
Vilket jag hade hela 5cm och jag hade gjort ett bra jobb hemma.
Vi fick komma till ett förlossningsrum och hon frågade om jag ville ha någon smärtlindring.
Jag ville ha epidural och hon ringde efter narkosläkaren.
Det kom något fån efter ett tag som INTE visste vad han höll på med.
Han var så skakig på handen att min rygg skakade.
Han kunde inte veckla ut ett papper som skulle vara skydd på ryggen.
När han äntligen fick in nålen visade det sig att han inte kom rätt.
Jag sket i vilket för nu var värkarna inte snälla men jag gick in mig själv och andades.
Räckte med att titta på C så blev jag helt lugn.
Han stöttade mig medans fånet stack i ryggen återigen för att misslyckas.
Ringde på någon som skulle hjälpa han.
Fick värkar så tätt inpå att jag inte han slappna av imellan.
Dom diskuterade att det nog var för sent att sätta epidural och blev erbjuden spinal.
Sen kikade dom hur öppen jag var och det var 9cm
frågade om det tröck på något.
blev erbjuden lustgasen jag tidigare nekat.
Men nej jag vill INTE ha någon lustgas det hade jag bestämt för länge sen.
man kunde ju må illa och det hade jag gjort tillräckligt tyckte jag.
Det tröck på som fan och jag sa att jag måste trycka!
Hörde någon säga att jag nog inte skulle hinna med nån bedövning.
mitt svar blev nehe helt i tanken på att trycka.
sista värken innan jag fick krysta var helt sjukt obehaglig och jag vred mig i smärta.
Fånet som skulle sätta bedövningen men misslyckades tackade för sig och pös iväg haha.
Jag fick krysta och fan vad skönt det var!!
Samtidigt som det var skönt sa jag att dom skulle ta bort det.
Krystade tre gånger på första värken
fick syrgas då bebis puls gick lågt ner.
krystade två gånger på andra värken och hörde då sugklockan diskuteras.
För att skynda på det vilket jag tyckte lät bra.
Hela tiden hörde jag min älskades röst i örat att du klarar det här du är stark.
Han sa att jag skulle ta i när jag krystade och påminde om huvudet i bröstet.
Övertygades av hans ord att jag skulle minsan klara detta.
Det kom en värk och jag tog i så jag trodde jag skulle sprängas ärligt talat
samtidigt som jag kände hur det brast där nere.
andades en gång och tog i igen krystade allt vad jag hade.
Sen på sista krystningen kom hon!
klockan var då 09:23
Sugklockan behövdes inte.
Jag frågade om jag sprack eftersom jag känt det.
Då erkände barnmorskan att det var hon som tagigt saxen och gjort ett klipp.
För att skynda på det hela.
Och på mitt bröst låg det underbaraste jag någonsin sett lyckan var fullbordad och vår familj hade skapats.
Utan den stolta pappan hade jag aldrig klarat det.
Helt sjukt ögonblick som inte går att jämföra!
Hon var alldeles varm ...
När C fick hålla henne såg det ut som han aldrig hade gjort annat i hela sitt liv och han var så duktig.
Vi blev kvar länge på förlossningen ända till 3 p åeftermiddagen.
då jag blödde kraftigt efter den snabba förlossningen.
Blev yr och anfådd när jag reste mig och dom ville se så blödningen avtog.
när vi kom till BB var vi höga på lycka .
C var så duktig och gick själv med henne till personalen och bad om hjälp för att byta blöja.
Han hjälpte mig med ammningen och ja han gjorde allt och mer därtill.
Världens bästa pappa :) .
På ca två timmar kom hon ut utan bedövning eller smärlindring endast andning.
Ingen sugklocka eller nå.
Allt gick perfekt !
Orkar inte skriva mer nu .. Måste nog lägga min nån timme och vila...
Kommentarer
Postat av: Anna/Grannen
Wow vilken häftig och fin berättelse! Tack för att du delar med dig, jätteintressant att få läsa. Att föda barn måste vara en helt obeskrivlig upplevelse. Och att sen helt plötsligt ha ett litet barn på bröstet som nu fulländat er familj, vilken magisk känsla å vilket totalt lyckorus det måste vara ler
Förstår att ni går omkring på fluffiga moln nu..hihi! Jag har hört lilltösen gny nån gång å det låter så mysigt :) Hoppas man får se sötnosen nångång, det är ju så underbart med småttingar, man blir så glad å varm i hela kroppen ler
Hoppas du fick din vila. Ha det fint!!
Postat av: Zanna
Inget att tacka för, är så glad för eran skull :)
Härligt att det gick så fort och smidigt, även om det gick lite väl fort där ;)
Ta hand om varandra nui och njut, dom växer upp så fort.. tiden flyger iväg :)
Kram
Postat av: Crazyangel
Blir helt tårögd :) Visst är det mäktigt?! :)
Kan säga att läkarn som skulle sätta eda på mej va lika fummlig å jag tror dom stack 4 ggr innan den kom rätt.. Säkert samma :P
Postat av: erika
vilken upplevelse det måste varit, vilken underbar känsla alltså! :) jätte fint skrivit!
Postat av: Anna Lång
Grattis!!! Visst är det det underbaraste som finns att få sitt lilla pyre på bröstet.. Det är så häftigt! Du kommer bli en jättebra mamma! Sluta inte blogga nu eller.. :=) Vill veta allt om henne! Grattis till er båda!
Postat av: fraajs-blivande mamma♥
åh vilken underbar berättelse , man blir helt varm !
Grattis återigen :)
Postat av: Josephine Westling - Gravid
va härligt att allt gick bra. GRATTIS
Trackback
